Vad händer på insidan när en kommun ställer om?

Helsingborgs förändringsresa går långt tillbaka. Tommy Boije klev på just när Idéslussen startades – ett Vinnova-finansierat projekt som skulle driva på utveckling och innovation i staden. Där blev han kollega med Lovisa Snekkersten. Båda fick i uppdrag att agera idécoacher och förändringsledare, helt nya roller inom kommunen. På Idéslussen ströks allt vad ledningsgrupper och förankringsforum hette, i ett försök att jobba lite mindre byråkratiskt. Många kommer in i kommunala verksamheter med stort driv och ambition, men försvinner ofta snabbt under lager av administration och möten. Till slut kvarstår bara en liten del av arbetstiden till att faktiskt göra skillnad. Detta har Tommy velat motverka.

– I början cyklade jag runt mycket för att träffa så många som möjligt, berättar han. Jag praktiserade som städare i hemtjänsten för att snappa upp idéer hur deras verksamheter skulle kunna drivas annorlunda. Jag har jobbat med ungdomar som hamnat hos socialtjänsten och jag har också nosat lite på VR inom vården.

Tommy Boije, nu intraprenör på Hbg Works.

Tommy och Lovisa skulle, tillsammans med andra kollegor på Idéslussen, sätta en ny kultur i rörelse. En kultur där kommunkollegornas idéer skulle få ta plats. För att detta ens skulle bli möjligt krävdes helt nya arbetsmetoder och modeller att jobba efter.

– Jag har jobbat mycket med att få människor att känna sig trygga i det de gör, berättar Lovisa. Om man ska peka på en viktig grej i allt detta, så är det att visa människor att man tror på det de gör. Att det finns någonstans att ta vägen med sin idé, där någon lyssnar och fångar upp. I många verksamheter kan det nog vara raka motsatsen – att personer med idéer snarare möts av tidsbrist och lågt engagemang.

Nu i efterhand är det enkelt att se att Idéslussen skulle komma att utvecklas till det som idag är Hbg Works. Mycket av innovationsarbetet var redan satt i rörelse, och staden var redo för nya kliv. Då började Lisa Olsson som ny chef för stadens enhet för innovation, med ambitionen att få igång maskineriet på allvar. Kulturen hade redan börjat förflyttas, men det krävdes ännu bättre strukturer för att innovationsarbetet skulle få fäste i alla stadens verksamheter.

Lisa Olsson, snart tranformations- och innovationschef i staden.

– Jag har fokuserat på att hjälpa alla våra förvaltningar att rigga sig för resan, berättar Lisa. Det har bland annat inneburit att tillsätta innovationsledare så att medarbetarna har någon att vända sig till, men också att se till att vi har stöd och resurser centralt som kan hjälpa till. Det är inte så lätt att vara medarbetare där ute och veta hur man ska komma igång.

Vet du vad som dyker upp i mångas huvuden när vi säger innovation? En röd lampa, en bild på en uppfinnar-Jocke och tankar om att det där är ingenting för mig, jag vill inte och dessutom är innovation ett svårt ord.

Att jobba med förändring kan verkligen vara utmanande. Det kan se ut som att det är enkelt och lättsamt, men i själva verket handlar förändringsarbete om att angripa verkliga problem och utmaningar för att se hur vi kan lösa det bättre i framtiden. Arbetet handlar om att se helheten, att vara spindeln i nätet, att se komplexa samband och att vara ödmjuk inför det faktum att vi kan behöva testa en massa olika angreppssätt innan vi når fram.

– Det finns så många drivkrafter som gör det viktigt att våga testa nya lösningar, säger Lisa. Det räcker att man går in och läser om våra stadsgemensamma utmaningar, så känns var och en av dem i magen. Det är allt från psykisk ohälsa till att barn och unga ska röra på sig mer.

I staden finns medarbetare som tycker att det är superspännande att få driva innovation och förändring, men också medarbetare som är mer skeptiska och ifrågasättande. Det är inte så konstigt. Hos många väcker förändring osäkerhet och obehag.

Lovisa Snekkersten, jobbar nu som community manager på Hbg Works.

– Under hela den tiden som jag jobbat i Helsingborgs stad, så har det handlat om att driva förändring på ett eller annat sätt, berättar Lovisa. Det är jättehäftigt – men känslorna går i vågor. Det pendlar mellan att vara jättekul till jättesvårt. Jättejobbigt och jätteutvecklande. Man måste gilla att vara med på den åkturen, annars får man det nog ganska tufft.

Hur benägna är vi då till förändring? Tommy tror att vi alla är lika benägna till förändring, just eftersom förändring är inbyggt i oss. Ingenting är konstant, utan vi och vår omvärld är i ständig rörelse. Dock ser han att det finns förutfattade meningar kring innovationsarbete och den förändring det skapar. Att det bara skulle vara vissa som är ämnade för att innovera.

– Vet du vad som dyker upp i mångas huvuden när vi säger innovation? En röd lampa, en bild på en uppfinnar-Jocke och tankar om att ”det där är ingenting för mig, jag vill inte och dessutom är innovation ett svårt ord”.

Den inställningen finns det lite kvar att jobba kring. Lisa trycker på att stödet för förändringsresan och innovationsarbetet är stort bland ledare och politiker. Att det verkligen är tillåtet att våga, testa och göra i staden.

– Att det finns ett så brett förankrat stöd hela vägen upp känns fantastiskt, och som en förutsättning för att vi ska bli en innovationsstark organisation långt fram också. Alla ska känna att de kan testa sina idéer. Det gör oss modiga och det gör Helsingborg till ett fantastiskt ställe att vara på. Tycker jag.

Innovation har kommit för att stanna – precis som de nya arbetssätten och de nya rollerna. Men mycket kommer såklart att skruvas på längs vägens gång. Lisa går snart på semester som enhetschef, men till hösten väntar en ny roll som ny transformations- och innovationschef. Då blir hennes uppdrag att sätta upp nya målsättningar för innovationsresan. Resan som kanske aldrig tar slut – eftersom att vi konstant kommer att möta nya utmaningar, som skapar nya behov, som kräver nya innovationer.