Vad?
I projektet ska en robot utvecklas och tränas till att hämta sopkärl i vanliga avfallsrum. Roboten ska sedan leverera avfallet på en gemensam uppsamlingsplats, där stadens vanliga sopbilar tömmer kärlen.
När roboten är upptränad ska en intelligent avfallshanteringsplattform utvecklas. Plattformen ska optimera insamlingen av avfall, så att den blir ännu mer effektiv. På så sätt kan vi minska de negativa aspekterna med avfallshanteringen som den fungerar idag.
Vi planerar att använda oss av sensorteknologi för att kunna se när ett kärl är fullt. Sensorerna ska själva kunna skicka signaler till en robot för att berätta när det är dags att tömma kärl. Datan kan vi sedan använda för att skapa prediktioner om var och när kärl förväntas vara fulla.
Projektet ger oss också möjlighet att undersöka interaktionen mellan tjänsterobotar och människor i stadsdelen, något vi generellt sett vet mycket litet om i våra städer.
Hur?
Roboten, som är designad specifikt för detta ändamål, kommer att genomgå löpande tester under verkliga förhållanden. På så sätt bedömer vi dess prestanda och lämplighet för syftet.
Sophämtningsroboten kommer att testas i Oceanhamnen i Helsingborg där en projektgrupp kommer att övervaka och styra dess beteende.
Projektgruppen kommer också att samla in feedback från lokala myndigheter, avfallshanteringsföretag och boende i området. Deras input kommer att ge värdefulla insikter om robotarnas beteende och användbarhet i den verkliga miljön. Det kommer att hjälpa oss att identifiera områden som kräver ytterligare förbättringar eller anpassningar.
Vi kommer också att undersöka och analysera det legala ramverket kring tjänsterobotar och hur de kan användas i stadens tjänst.
Det yttersta målet är att skapa grunden för ett robust och effektivt system som sedan kan implementeras i större skala i resten av Helsingborg och Sverige.
Projektet medfinansieras av Drive Sweden och Vinnova.
Varför?
Idag kör sopbilar i täta stadsmiljöer för att hämta sopor från både kommersiella byggnader och bostäder. Om robotar skulle göra jobbet istället, skulle vi kunna minska antalet tunga fordon i staden. Det skulle också leda till att vi får mindre buller, trafikstockningar, luftföroreningar, och risk för olyckor.
Med robotar som hämtar sopor skulle vi alltså skapa en tryggare och renare miljö för de boende i området. Stadsrummet skulle bli mer attraktivt och jämställt, och vara bättre anpassat för barns behov.
Lärdomar
Under projektets början gjordes en kartläggning av infrastrukturen och miljön i och runt soprummen. Små trånga utrymmen sågs som möjlig utmaning för roboten, men det visade sig vara enklare att anpassa roboten efter befintliga förhållanden än att bygga om infrastrukturen. Samtidigt var vissa manuella moment, som att låsa upp och öppna dörrar eller kontrollera kärlens innehåll, fortfarande svåra för en robot att hantera autonomt.
Det gjordes parallellt intervjuer med boende i området. De flesta var positiva till idén om automatiserad sophämtning, främst tack vare förhoppningar om en tystare miljö utan tunga sopbilar. Den största oron rörde trafiksäkerhet och att roboten oavsiktligt skulle kunna släppa in obehöriga i låsta utrymmen.
För renhållningspersonal finns en stor potential att eliminera de tyngsta och mest tidskrävande momenten – att manuellt dra kärl ut och in ur trånga soprum.
Dagens modeller bygger på att själva hämtningen är den stora kostnaden, medan ett robotsystem gör antalet hämtningar billiga men ställer nya krav på systemets uppbyggnad. En robotiserad sophämtning skulle kräva en total omställning av dagens system. Det finns inte heller något färdigt regelverk för självkörande robotar på allmän plats. För att kunna testa krävs i nuläget särskilt tillstånd från Transportstyrelsen.
För att gå från prototyp till en varaktig lösning krävs vidareutveckling av robotens autonomi, framtagande av hållbara affärsmodeller och en utveckling av lagstiftningen kring självkörande fordon. Att träna roboten i fler förmågor, som att exempelvis leverera varor, skulle kunna ge bättre förutsättningar till en ekonomiskt hållbar affärsmodell.
Ladda ner och läs mer i slutrapporten.
Effektmål
- Minska utsläpp
- Minskade utsläpp i city
- 20% upplevd bättre spridning
- Effektivare avfallshantering i stadsmiljö
Avgränsningar
Prototypen utvecklas i Oceanhamnen.
Utmaningar
- Hur kan vi förenkla invånarnas vardag med hjälp av ny teknik?
Drivs av
- Stadsledningsförvaltningen / Bitr. stadsdir. Tillväxt / Strategisk samhällsutveckling / Nordvästra Skånes Renhållnings AB