Regulatorisk försöksverksamhet – när regler blir möjliggörare
Hur kan en stad testa nya idéer när regler sätter gränser?
Inom ramen för CoBuild NetZero har vi tillsammans med RISE (Research Institutes of Sweden) tagit fram en förstudie om regulatorisk försöksverksamhet – ett nytt arbetssätt för att möjliggöra innovation inom lagens ramar.
En regulatorisk försöksverksamhet innebär att nya lösningar testas i verklig miljö under kontrollerade former. Syftet är inte att kringgå regler, utan att lära, utvärdera och förbättra regelverken så att de stödjer klimatomställningen.
Förstudien visar att Helsingborg har särskilt goda förutsättningar att arbeta med försöksverksamhet inom områden som energidelning, cirkulärt byggande, hållbarhetsklassning av fjärrvärme, återbruk, masshantering samt ny teknik som automatiserade fordon och delad mobilitet. Genom att tillfälligt pröva lösningar i verklig miljö kan staden lära, justera och skapa underlag för framtida policyutveckling.
Oceanhamnen och den nya stadsdelen Östra Ramlösa lyfts fram som möjliga testbäddar där teori kan omsättas till praktik. Helsingborg kan på så vis bli en nationell förebild för hur städer arbetar med regelverk som verktyg för förändring.
Att tillåta kontrollerade försök i liten skala stärker både innovationsförmågan och klimatnyttan. Genom att våga testa skapas ny kunskap som för staden närmare målet om klimatneutralitet 2030.
Lärprocessen för CoBuild Change Makers – personlig utveckling som driver klimatomställningen
Klimatomställningen inom bygg och anläggning handlar inte bara om teknik och nya lösningar – utan även om människorna bakom. Därför har Helsingborg, inom ramen för det EU-finansierade projektet CoBuild NetZero, utvecklat CoBuild Change Makers: en lärprocess som kombinerar individuell utveckling med systemförändring.
Under ett år deltar 20 personer från stad, bolag och näringsliv i åtta gemensamma träffar samt två individuella coachingtillfällen. Med utgångspunkt i IDG-ramverket (Inner Development Goals), systemmodeller och reflektion har deltagarna fått nya verktyg för att hantera komplexa utmaningar.
Resultaten märks på flera nivåer:
- Fördjupad självinsikt och personlig utveckling.
- Stärkta nätverk och nya samarbeten.
- En växande community of practice för Helsingborgs klimatarbete.
Erfarenheterna visar att investeringar i mjuka värden – lärande, samarbete och reflektion – är lika viktiga som tekniska lösningar för att nå klimatneutralitet.
Helsingborg tar nästa steg mot klimatneutralt byggande
Byggande och anläggande står för en stor del av våra utsläpp. För att nå Helsingborgs klimat- och energiplan – med målet att halvera klimatpåverkan från bygg och anläggning till 2030 – behövs gemensamma verktyg och riktlinjer.
Inom ramen för CoBuild NetZero har Helsingborg genom samskapande tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet, stadens förvaltningar, kommunala bolag samt ett flertal lokala, aktiva byggherrar, tagit fram en klimatberäkningsanvisning och en gränsvärdestrappa för nyproduktion. Dessa har redan integrerats och antagits av berörda förvaltningar samt kommunala bolag, som arbetar med dem på olika sätt i respektive verksamhet.
Helsingborg är en mission city och vi vill så klart att fler arbetar på liknande sätt.
Tre viktiga fokusområden
Standard för data och kalkyler
Ta fram gränsvärden, gemensamma beräkningsanvisningar och en färdplan för klimatbalanserat byggande.
Transformativt lärande
Arbeta med lärande och verktyg för både inre och yttre transformation, för att boosta de som driver förändring inom bygg och anläggning.
Lyfta fram piloter
Belysa piloter i Helsingborg, där vi testar olika lösningar praktiskt för att driva på den hållbara utvecklingen, till nytta för bygg & anläggning.
Första året med CoBuild NetZero
Under CoBuild NetZeros första år har Helsingborg, tillsammans med akademi, näringsliv och kommunala bolag, tagit viktiga steg mot klimatneutralitet i bygg- och anläggningssektorn. Här kan du ta del av en sammanfattning av vår årsrapport. Läs om hur vi lagt grunden för gemensamma klimatkrav, utvecklat metoder för klimatberäkningar och testat nya lösningar i praktiken – allt med målet att göra hållbar stadsutveckling till verklighet. Du får en översikt över vad som gjorts, vilka resultat som uppnåtts och hur vi arbetar vidare för att driva omställningen framåt.
Vill du veta mer?
Kontakta Martina Oxling som är projektledare för CoBuild NetZero.
Tel: 0707-60 29 37
Om CoBuild NetZero
CoBuild NetZero är ett innovativt projekt som driver utvecklingen av hållbart stadsbyggande och spelar en nyckelroll i Helsingborgs strävan att bli klimatneutralt till år 2030.
I nära samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet, Lunds Tekniska Högskola, stadens förvaltningar, kommunala bolag och näringslivet, använder vi Oceanhamnen som en testbädd för framtidens lösningar. Här utforskar vi hur avancerade klimatberäkningsmetoder, effektiva processer och banbrytande styrningsmodeller kan förändra sättet vi bygger och utvecklar staden.
Dagsläge och arbetssätt
Idag varierar metoder och grunddata för klimatberäkningar kraftigt, vilket gör det svårt att skapa en enhetlig standard. I CoBuild NetZero arbetar vi för att ta fram tydliga gränsvärden och en gemensam färdplan för hållbart byggande i Helsingborg. Detta inkluderar detaljerade anvisningar för att beräkna utsläpp och upptag av växthusgaser inom byggande, anläggning och drift, samt utveckling av nya processer för styrning, upphandling och uppföljning.
Utöver tekniska lösningar och nya arbetssätt är kunskapsdelning en central del av projektet. Vi stärker kompetensen inom stadens förvaltningar och sprider lärdomarna till andra städer, både nationellt och internationellt. Genom samarbeten inom Pilot Cities-programmets twinninginitiativ, Viable Cities-nätverket och EU:s plattform för klimatneutrala städer blir Helsingborg en förebild för hållbart stadsbyggande.
CoBuild NetZero är inte bara ett projekt – det är en katalysator för förändring som skapar förutsättningar för hållbart byggande och påskyndar Helsingborgs resa mot ett klimatneutralt samhälle.
Mer om projektet
Projektet pågår mellan maj 2024 – april 2026 och är finansierat av Pilot Cities, som är en del av EU:s program Horisont Europa.
