Folkets AI

Vad?

Folkets AI är en innovationspilot som testar att under en begränsad tidsperiod låta ett dedikerat team av kommunanställda programmerare tillämpa befintliga AI-modeller och anpassa dem för behovsområden från verksamheterna, främst från innovationsledarna men också från verksamhetsutvecklingsperspektiv.

Lösningar med hjälp av AI skapar större förutsägbarhet, snabbare service och besparingar av tid. Tillämpad AI i verksamheterna ökar tillgängligheten av människor. När varenda anställd i välfärden behövs, behöver vi se till att de fokuserar på rätt saker.

Stadens innovationslogik (testa småskaligt, verifiera, testa vidare om det verkar ge värde osv) tillämpas i ett antal case där det är viktigare att testa först för att få erfarenheter och därefter skapa supersäkra systemlösningar- på det sättet kan vi röra oss framåt och basera vårt arbete på faktisk användning, användarorienterad design och skarp användarupplevelse.

Varför?

Tillämpningen av AI i offentlig verksamhet går för långsamt och världens mest digitaliserade land halkar efter. Detta är något som aktörer inom exempelvis nätverket AI Sweden konstaterar tillsammans med parter som alla försöker bidra till att öka farten på utvecklingen.

Ofta beror det kanske på kulturfrågor (vi är livrädda för att testa), inlåsningar i system (långa kontrakt, svårt att driva på utveckling) och GDPR-beroenden (som också skapar onödig nervositet och blockeringar). Välfärden brottas samtidigt med utmaningar som brist på personal och högre förväntningar på service, alldeles för stort klimatavtryck, otrygghet och arbetslöshet. Enorma utmaningar som AI skulle kunna vara en viktig del av för att lösa.

I Europas mest innovativa kommun jobbar ett helt team programmerare på digitaliseringsavdelningen, till stor del med webbutveckling. Inget fel i det, men vi tror att det är fel prio när utvecklingen av AI går så rasande fort utanför kommunens väggar.

Att utvecklingen inom AI går rasande fort är något som för med sig möjligheter, men också en lång rad hot. För att väljare, folkvalda och tjänstepersoner skall ha en chans att hänga med och engagera sig, påverka och utforma hur AI skall användas i vårt samhälle så behöver fler personer kunskaper, erfarenheter och ökad förståelse för möjligheter och risker. ”Folkets AI” kallar vi det här initiativet av den anledningen – vi vill ägna oss åt AI för folket, berätta transparent om tillämpningarna och skapa diskussioner, nyfikenhet, bättre kravställan på lösningar framöver osv. Läs mer i den bifogade länken om möjligheter och hot med AI, (skriven av fantastiska Judith Wolst) där det bland annat konstateras att:

Som vanligt kokar det ner till oss människor av kött och blod. Trots imponerande smarta AI-modeller är det till syvende o sist vi som behöver jobba för att framtiden ska gynna oss.

Det är vi som behöver fixa framtiden.

Vi avser ta oss an case för case med målsättningen att inte göra perfekta vattentäta produkter, men tillämpningar som pekar på värdet av att kommunen som organisation behöver en konstant förmåga att ta tillvara på AI:ns möjligheter framöver.

Hur?

Först ut är ett case där vårt team tittar närmare på flödet av förfrågningar om hjälp och stöd i bygglovsärenden. Stadens kontaktcenter hanterar 10.000 ärenden per år och en stor del av dessa är av den karaktären att de skulle kunna hanteras av en maskin.

Därefter tar vi oss an en liknande lösning för att underlätta för kollegorna som ägnar sig åt direktupphandling. Istället för att tveka kring lagar och regler, diskutera dem med maskinen och få faktabaserad vägledning i olika upphandlingsärenden. Detta är annars oerhört tidskrävande, och vår upphandlingsavdelning har identifierat stort värde om vi kan underlätta ärendena genom att spara tid.

Det råder ingen brist på förslag på tillämpningar! Inför starten på detta har vi bland annat diskuterat tillämpningar inom:

• Socialförvaltningens enormt många timmar som läggs på dokumentation av ärenden
• Barns lärande med hjälp av text till bild
• AI för granskning och sammanfattning av forskningsartiklar
• Svenskaundervisning där maskinen hjälper till med lektionsinnehåll, planering och uppföljning
• Handlingsplaner för elever i skolan som inte klarar målen
• Kontaktcenter får en ännu bättre chatbot som är baserad på de nya språkmodellerna.

Osv osv. Tillämpningsförslagen blir fler och fler så snart vi gör lite mer än bara skrapar på ytan. Vi tror att en tillämpning kommer öppna dörrarna till nästa.

Arbetet rent kodmässigt går att ta del av här: https://github.com/helsingborg-stad/F-AI

Lärdomar

Än är det för tidigt att dra några slutsatser om vad vi kommer lära oss i den här piloten. Men det vi är nyfiken på att reflektera kring tillsammans med kollegorna i stadens verksamheter, är några av följande frågeställningar:

1. Tid: Hur lång tid tar det att lösa ett ärende med AI jämfört med enbart människa?
2. Miljöpåverkan: Finns miljömässiga fördelar av att lösa ärenden via AI jämfört med människor?
3. Välmående: Vilken inverkan har arbetsprocessen på de mänskliga anställdas välmående jämfört med om arbetsbördan tas av en AI?
4. Kostnadseffektivitet: Både de direkta kostnaderna för att genomföra varje ärende (inklusive lön till personal eller kostnader för AI) och indirekta kostnader som infrastruktur och underhåll.
5. Felfrekvens: Jämföra hur ofta misstag görs av AI kontra människor.
6. Kundnöjdhet: Detta skulle kunna mätas genom att genomföra kundundersökningar efter avklarat ärende.
7. Genomströmning: Mätning av antalet ärenden behandlade inom en viss tidsperiod.
8. Integration med andra system: Hur väl AI:n kan integreras med andra befintliga system och processer jämfört med mänskliga handläggare.
9. Hållbarhet som långsiktig lösning: Värdera huruvida AI är en mer hållbar och långsiktig lösning jämfört med mänskliga handläggare; Underhåll av AI-tekniken, kontinuerlig utbildning och uppdatering av personal, osv.