Vad?
Hur säkerställer vi att invånarna blir mer engagerade och känner ägandeskap av det fysiska rummet i staden? SafeGrowth är en metod som har används i många delar av världen, med lyckat resultat. Nu vill vi testa denna innovativa metod för första gången i Europa och Sverige, och det gör vi här i Helsingborg.
Varför?
SafeGrowth som är en metod för stadsdelsutveckling som utgår ifrån CPTED (crime prevention through environmental design) vilket innebär att vi arbetar i ett avgränsat bostadsområde tillsammans med invånare, näringsidkare och lokalpolisen för att minska förekomsten av brott genom att bygga/förändra miljöer på ett sådant sätt att brott försvåras. Detta genom att även ta hänsyn till den sociala aspekten av brottsprevention.
Arbetsmetoden innebär att man skapar en förståelse samt får en djupare bild av problematiken i området man arbetar på. Målet är att hitta ett samband mellan den faktiska brottsligheten och den upplevda otryggheten på platsen för att ta fram lämpliga strategier, allt i samarbete med stadens invånare. Arbetet sker enligt de fem stegen: visionen, problem identifiering, problem analysering, strategi samt utvärdering.
Hur?
Filosofin bygger på tron att fungerande stadsdelar ges de bästa förutsättningarna för att utveckla och bygga morgondagens stad. Man menar att brottslighet bäst hanteras i det geografiska området/stadsdelen och att det görs bäst tillsammans med dem som bor i stadsdelen genom principen To – For – With. Arbetet utgår ifrån ett botten upp perspektiv och med strategin att arbeta så nära rötterna som möjligt. Det bygger också på att invånarna tillsammans får en förståelse och lär sig att använda metoden och verktygen för att förebygga brottslighet.
Se en film om initiativet här.
Vad har vi gjort?
SafeGrowth metoden har sedan hösten 2020 implementerats i staden genom två utbildningsinsatser, 2020 samt 2021. Under 2022 har vi arbetat med att implementera metoden i Drottninghög. SafeGrowth genomförde en showcase under H22 City Expo där tjänstemän och invånare tillsammans visade upp sitt arbete samt deltog i konferenser och H22 Talks. Metoden som bygger på ett botten-upp perspektiv och tron om att brottsprevention bäst uppnås i nära samverkan med dem som bor och vistas i ett område har använts av invånarna på Drottninghög i ett år. Invånarna har sedan oktober 2021 lagt ner ett inspirerande frivilligt engagemang och kämpat för att skapa en invånardriven mötesplats på området som blir navet för trygghetsarbetet och nu, ett år senare testas idén TillsammansDDF.
Förväntade effekter?
TillsammansDDF är en möjlighet att skapa en invånardriven mötesplats på Drottninghög som blir navet för trygghetsarbetet i Nordöstra staden. Drottninghög centrum har av invånarteamet pekats ut som en otrygg plats på Drottninghög och genom mötesplatsen vill man bl.a. aktivera centrumdelen i stadsdelen. Genom att arbeta kunskapsbaserat i nära samverkan med stadens förvaltningar och utifrån lägesbilder skapar vi goda förutsättningar att rikta aktiviteter och åtgärder mot identifierade problem i stadsdelen för att kunna göra de nödvändiga förflyttningar som krävs för att öka den upplevda tryggheten på Drottninghög.
TillsammansDDF är en möjlighet att skapa förtroende och engagemang på flera sätt. Här får invånarna med stöd av staden möjlighet att skapa en resurs och tillgång till stadsdelen som kompletterar befintligt utbud med ett botten-upp perspektiv som innebär hållbara och långsiktiga åtgärder utifrån det brottsförebyggande och trygghetsskapande perspektivet. Istället för att leverera tjänster till och för invånarna, möjliggör vi tjänster av invånare till invånare! Mötesplatsen öppnar upp under januari 2023 och testas skarpt under hela året.