Så här mår stadens gator – nu får vi koll som aldrig förr
Vad?
Helsingborgs stads cirka 60 mil gatunät tar med traditionell inventeringsmetod mellan 45-48 veckor att genomföra och då görs normalt en inventering som täcker 100% av gatunätet vart tredje eller vart femte år. Däremellan inventeras endast en mindre del av gatunätet varje år. En komplett inventering är väldigt kostsam att genomföra och ineffektiv. Ändringar i gatunätet kan många gånger missas att fås med om just den gatusträckan redan är inventerad. Genom samverkan med Univrses och NSR görs nu en kontinuerlig inventering av skadeläget av stadens gator. Data som samlas in, just nu med hjälp av en mobiltelefon som monteras i sopbilens framruta, är med den nya tekniken aldrig äldre än två veckor och gatunätet inventeras dagligen. På de två veckorna har vi fått en bild av hela stadens gatunät. Samarbetet med Univrses utmanar stadens traditionella processer för att lösa gamla utmaningar kring inhämtning av information och analys om gatornas status. Vi får bättre underlag för beläggningsremissen och skapar möjlighet till kontinuerlig inventering och kontroll av gaturummet, på ett sätt som vi aldrig haft möjlighet till förut. Den bättre överblicken av gaturummet kommer troligt att minska ärendemängden vilket underlättar arbetsbelastningen för stadens handläggare samt minskar obehag för invånare och trafikanter.
Varför?
Nuvarande process för att ta fram ett underlag för hur stadens gator mår, även kallat beläggningsbehov, är tidskrävande, dryg samt kostsam. Underlaget blir även inaktuellt relativt omgående. Ett etablerat inventeringssystem uppgår till en kostnad av ca 10 miljoner per 5-årsperiod. Med Univrses metod uppskattar vi kostnaden till 2,5 miljoner för motsvarande period.
Univrses är därför ett tidsbesparande samt kostnadseffektivt verktyg jämfört med traditionellt tillvägagångssätt. Ny data ger också en helt annan möjlighet till riktade insatser utifrån gatornas behov, men vi skapar också en möjlighet att analysera hur stadens gatunät förändras över tid. Vi kommer att kunna utföra underhållsåtgärder tidigare när gatuskadorna inte är så omfattande och då är åtgärderna både enklare och billigare att genomföra samtidigt som vi kan öka gatans kvarvarande restlevnadstid och skjuta större och mer omfattande åtgärder på framtiden. Vi ser även framöver möjligheter att samla in ytterligare data om till exempel dagvattenbrunnars funktion, hindrande växtlighet på trottoarer och gångbanor, renhållning av gatan och sneda skyltar. Data som samlas in kan även bistå andra verksamheter som exempelvis en effektivare ruttplanering för NSRs sopbilar eller anmäla framkomlighetssvårigheter för RSNV osv.
Hur?
Med hjälp av en mobiltelefon som monteras i framrutan på ett fordon kan vi i realtid samla in information om hur stadens gator mår. Under testtiden har vi placerat telefoner i ett par av NSR´s bilar. Informationen ger staden möjlighet att arbeta förebyggande både kort- och långsiktigt och underlättar när vi budgeterar för kommande åtgärdsbehov. Vi skulle också kunna få koll på status vid exempelvis renhållning av gatorna samt om en brunn är övertäckt eller inte, påverkan vid större trafikomläggningar och hur gatorna ändras under exempelvis en extrem vinter. Möjligheterna är många.
Lärdomar
Det krävs mod att våga testa ett nytt arbetssätt, i det här fallet att gå från att anlita en traditionell konsult till att testa en ny samarbetspartner och ett obeprövat verktyg. Vinsten förutom effektmålen ovan är en personlig resa för de medarbetare som deltar i projektet från test till implementering i linjeverksamheten. Den resan gagnar både medarbetarna personligen och organisationen framåt eftersom det är just det modet som behövs för att möta de komplexa samhällsutmaningarna offentlig verksamhet står inför.