Vad?

Helsingborgs stad testar IoT tillsammans med Campus Helsingborg och Axis för att göra stadens tunnlar smarta och trygga för gång- och cykeltrafikanter.

Det finns ett samband mellan fysisk miljö, brottslighet och otrygghet och det handlar om att förstå samspelet mellan människan och den fysiska miljön. Det finns alltså ett behov att undersöka beteenden kopplat till brottslighet och i förlängningen till samspelet mellan teknik och människa. Med hjälp av IoT gör staden sina gång- och cykeltunnlar smarta och trygga tillsammans med Campus Helsingborg och Axis. Som ett första steg testar staden att med hjälp av sensorer känna av klotter, vilket är vanligt förekommande och särskilt i tunnlar. Först ut som pilot är en tunnel på Närlunda. Det sensorn gör är att registrera avvikande beteenden.

 

Varför?

Skadegörelse som klotter är en av flera indikatorer på otrygghet. Vi har undersökt om, med hjälp av Internet-of-Things (IoT) teknik, i det här fallet en sensor monterad i en gång- och cykeltunnel, kunde minska antalet klotter i tunneln. Målet är att undersöka om det med hjälp av internet-of-things (IoT) teknik är möjligt att:

  • Detektera skadegörelse i form av klotter och i förlängningen kunna minska antalet tillfällen en plats blir utsatt för skadegörelse med hjälp av teknik.
  • Addera information till Helsingborgs stads arbete med gemensam kartläggning och orsaksanalys som underlag för gemensam lägesbild.

 

Hur?

Efter detta första avgränsade försök vill vi nu skala upp och med hjälp av uppgraderad hårdvara med teknik som klara av AI-lösningar, placera sensorer på andra platser för att få ett större dataunderlag och därmed kunna dra bättre slutsatser över framtida insatser för stadens utveckling.

Ett mycket avgörande nästa steg, är att är att fortsätta med undersökningen av användandet av ny teknik kopplat till människors integritet. Just frågan om ansvarstagande och etiska kriterier i en utvärdering är viktig när frågan om övervakning och integritet diskuteras.

 

Resultat av studien 

Studien, IoT för att öka tryggheten är avslutad, men Campus arbetar vidare med testbädden för att fortsätta dra lärdomarna och hur vi kan arbete med applied AI.

Studien visar på ett antal intressanta resultat. När sensorn installerades visade allmänheten ett stort och positivt intresse.

En inställningsfas användes för att empiriskt prova olika inställningar av sensorn för att detektera klotterbeteenden. Men, det visade sig under den cirka 6 månader långa mätperioden att vi fick många falsklarm, som berodde till exempel på att människor tog skydd i tunneln vid regn och stod eller gick sakta när de använde sin mobiltelefon.

Mätresultat

Under mätperioden inträffade två klotter incidenter där sensorn detekterade ett av dem.

Vi ser att mängden klotter minskat signifikant.

På Brottsförebyggande rådets hemsida, finns den publicerade studien.

Vill du läsa mer så finns ytterligare två publikationer, en om projektet med BRÅ, och en som har fokus testbädd och AI.

Effektmål

Mindre klotter i tunneln på Närlunda

Resultat

Antal felanmälningar sjönk från i medeltal 3.33 innan sensor var på plats, 2017-01-01 till 2019-05-01 till 0.75 ärenden per månad efter sensorn var på plats, 2019-05-01 till 2019-11-28.

Kontakt

Namn: Elina Bratt
E-post: elina.bratt@helsingborg.se