Att spela orkester på distans

Vad?

• Digitalisering och Teknik
• Trygghet
• Integration
• Lärande och Etablering

Varför?

För att knyta samman vår verksamhet i en blandning av fysisk undervisning och digital medverkan. Ett sätt att nå fler elever och knyta samman elever från olika delar av staden och olika delar av världen.

Om systemet skall fungera måste det finnas på plats och vara enkelt att använda. Fört då kommer en större del av personalen se möjligheterna med att använda sig av arbetssättet.

Hur?

Vi kommer arbeta med den nya tekniken i tre huvudområden

1) Gruppundervisning i orkestersalen i kombination med enskilt deltagande digitalt. Att inte missa repetitionen även om man av olika anledningar inte kan komma till Dunkers. Man kanske inte
är helt frisk. Föräldrarna kunde kanske inte köra. Man hade ett prov som man blev tvungen att plugga till men vill ändå inte missa repet. Man har börjat studera på annan ort men vill fortsätta vara en del av orkestern. Föräldrarna tvingade med dig till din moster i Umeå på en 50-årsfest. Anledningarna kan vara många men ibland kan man helt enkelt inte vara med på plats. Om man då har möjlighet att koppla upp sig från det stället man är just då så missar man ändå inte vad som gås igenom på repetitionen. Visst, det blir inte samma sak som i verkligheten, men det är bättre än inget.

I den tid vi lever i nu så är ju detta väldigt aktuellt. Vi kommer förhoppningsvis framöver inte drabbas begränsningar i hur många man får vara i samma lokal. Men med det här systemet har vi en bättre förutsättning att klara av om sådana situationer skulle uppstå i framtiden. I och med att eleverna som sitter i orkestersalen också kan se de elever som sitter hemma så får man en levande repetition och ett samspel mellan fysisk och digital undervisning. Vid behov kan man jobba med mindre grupper som är fysiskt närvarande i lokalen och övriga elever deltagande hemifrån.

Rent spelmässigt (musicerande) så kommer detta bli en enkelkommunikation. Dvs. De som deltar på distans kommer mestadels ha sina mikrofoner avstängda så de kommer höra oss, men vi kommer inte höra dem. Repetitionsmässigt så kan man ändå ha en tvåvägskommunikation. Vi som är i lokalen kan prata med och ställa frågor till de som sitter hemma. Och ännu viktigare, de som inte fysiskt är på plats kan aktivt delta i repetitionen genom att ställa frågor och komma med idéer till oss som är i lokalen. Viktigt är att orkesterledaren enkelt kan administrera mötet från den plats där hen befinner sig. Kanske att denna utrustning på något sätt skall vara mobil för att göra repetitionen mer flexibel. Samtidigt är det viktigt att man har fast uppkoppling.

Man kan även tänka sig att utrustningen kan användas för att filma repetitionen och ge deltagarna möjlighet att i efterhand göra om de moment som man behöver jobba mer med. Jag är medveten om att det kan innebära vissa juridiska svårigheter med GDPR, men det går säkert hitta en lösning.

2) Europeiska samarbeten

Vi tycker att samarbeten med andra länder är jättespännande. Jag är själv inblandad i två konkreta
samarbeten. Ett med Danmark och ett med Spanien. Det var egentligen här idén först föddes. Även utan Corona i världen är det svårt att få till repetitioner tillsammans med orkestrar i andra länder. De geografiska avstånden gör det omöjligt att träffas så ofta som man kanske skulle vilja. Visst, man kan inte göra allt online och kanske inte samma saker som i verkligheten, men man kan göra mycket och även om inte onlineträffarna är lika givande som att träffas fysiskt så bidrar de till att skapa en gemenskap. Man kan träna in vissa saker och man kan framför allt skapa en social och kulturell nyfikenhet som ger mervärde och gör de fysiska träffarna ännu effektivare och intressantare.

Danmark
Vi har sedan flera år tillbaka ett samarbete med Helsingør Musikskole. Vår blåsorkester med barn i åldern 9-13 år spelar samma låtar som deras motsvarande orkester. Två gånger under hösten brukar vi träffas och repetera tillsammans en hel dag, en gång i Helsingborg och en gång i Helsingør. På våren upprepas det och avslutas med att de kommer till oss för att vara med på Blåsmusikens Dag i Sverige och vi åker till dem för att spela med dem på Musikskolans dag på Tivoli i Köpenhamn.

Spanien
Vi har sedan ett år tillbaka ungefär haft ett samarbete med ESCOLA MANUEL LATTUR – AGRUPACIÓ ARTÍSTICA MUSICAL DE DÉNIA. En privat musikskola i staden Denia i Valenciaregionen. Vi har aldrig kunnat träffas på elevnivå. Men vi har träffats på ledarnivå och utbytt erfarenheter bland annat om distansundervisning. Vi har också delvis en gemensam repertoar och en förhoppning om att kunna träffas och ha gemensamma konserter i framtiden. Vi har nu i år blivit beviljade ett projektstöd från Erasmus+ (EU) på ca €30.000 för att kunna ta med hela vårt Concertband med ca 30 ungdomar i åldern 11-19 år till Denia för att under en vecka repetera med och ha konsert tillsammans med La Banda Juvenil De Dénia. Tanken var att vi skulle ha åkt nu i maj 2021, men p.g.a. Coronapandemin har vi blivit tvungna att skjuta upp resan till maj 2022.

Om vi hade tillgång till fast utrustning i orkestersalen hade vi mycket enklare kunnat arrangera digitala möten mellan orkestrarna. Enkelheten är här A och O. Vi kan ju redan idag egentligen genomföra den här typen av möten, men det är oftast för krångligt för att det skall bli av, dessutom blir kvaliteten på bild och ljud inte vad man skulle önska. För båda dessa projekt skulle man med hjälp av utrustningen kunna fördjupa och effektivisera samarbetet. Man kan tänka sig olika nivåer av detta.

Det kan vara att passivt ta del av varandras repetitioner. Vi har t.ex. lyckats ha samma repetitionstid som den Spanska orkestern vi samarbetar med. Därmed skulle vi bara kunna passivt sända ut deras repetition på vår storbildsskärm och de vår på sin skärm. På det sättet kan man se hur de andra jobbar och man kan ha en gemensam paus där ungdomarna faktiskt kan prata med varandra i realtid.

Man kan också tänka sig att man stänger av vår mikrofon och låter den spanska eller danska dirigenten leda båda orkestrarna. Vi kan då höra de andra musikerna i våra högtalare och spela tillsammans med dem. Vi kommer då få en bild av hur vi låter tillsammans. De kommer bara höra sig själva. Men genom att variera vem som leder repetitionen så kommer vi ändå ha ett fantastiskt ljudutbyte där vi växlar av med att kunna höra varandra.

3) Knyta samman olika delar av Helsingborg, verksamhet utanför huset.

Även om vi inte har de geografiska avstånden i Helsingborg så finns det kulturella och sociala avstånd som gör att vi har svårt att nå vissa invånare. Vi har en fantastisk verksamhet ute i stadsdelarna, men det är ofta svårt att få de olika delarna av staden att samverka. Vår orkesterverksamhet på Dunkers är ju en fantastisk verksamhet som bidrar till att få barn och unga från hela staden att träffas på Dunkers och spela tillsammans. Ändå finns det vissa områden i staden som är underrepresenterade i verksamheten på Dunkers. Det gäller framför allt de yngre barnen. Om man med hjälp av den här tekniken kan knyta ihop de olika satelliterna med varandra så ökar också möjligheten att vi får med alla delar av staden i de fysiska orkestrarna när barnen blir äldre. De känner redan varandra genom tekniken och det blir inte ett lika stort steg att ta sig till Dunkers. Även om man inte får fler att faktiskt komma till Dunkers så har man fått barn från
flera olika stadsdelar att delta i ett gemensamt projekt och givit alla samma möjlighet att vara med oavsett var man bor.

Man kan även här tänka sig ett upplägg som i exemplen ovan. Men här hade det varit fantastiskt givande att kunna utforska möjligheten med att faktiskt spela tillsammans i realtid över internet. Vi har gjort försök med detta på lärarnivå och i princip fått det att fungera. Tack vare de små geografiska avstånden borde man komma ner i en ping-tid som möjliggör detta. Ett exempel skulle då kunna vara detta:

I orkestersalen sitter en orkester med 20 barn i åldern 8-10 år som precis börjat spela sina instrument. I salen finns också 2 skärmar. På den ena skärmen finns El Sistema gruppen från Dalhem och på den andra sitter Demografigruppen från Söderskolan. Totalt har vi ett 60-tal barn med var sitt blåsinstrument. I varje grupp finns också en eller flera lärare som sköter tekniken och det pedagogiska på plats. Bilden på skärmen kommer t.ex. från ett teamsmöte och här finns viss fördröjning. Men tack vare en snabb fast internetuppkoppling och bra datorutrustning med externa ljudkort i orkestersalen och de två satelliterna kan vi med hjälp av t.ex. Jamulus mjukvara koppla ihop ljudet så att det inte blir någon märkbar fördröjning. Med de yngre barnen jobbar vi mycket med bakgrundsmusik, antingen inspelad eller live. Tack vare det är vi inte så beroende av att bilden skall vara helt synkad. Barnen går mer på vad de hör än vad de ser när de skall spela. Bakgrundsmusiken sänds ut från en av de tre grupperna och ledaren där tar initiativet till att få alla barnen att spela samtidigt. Sedan kan man växla ledarrollen så att alla grupper blir lika mycket ”sedda”.