Vad?
NSR genomför en del i EU-projektet Reviving Baltic Resilience, där vi undersöker tre olika tekniker för att rena lakvatten från PFAS, ämnen som är farliga för hälsa och miljö.
PFAS-ämnen (perfluorerade och polyfluorerade ämnen) är en grupp om cirka 5000 industriellt framställda kemiska ämnen. De har sedan 1950-talet använts i många olika produkter, till exempel brandskum, impregneringsmedel och skönhetsprodukter. PFAS-ämnena har identifierats som farliga för både hälsan och miljön.
Nya tekniker och samarbete över gränserna
I dagsläget finns det ingen effektiv och väletablerad metod för rening av PFAS i lakvatten. Det är anledningen till att NSR nu genomför en del av EU-projektet Reviving Baltic Resilience. Projektet består av ett antal pilotprojekt där de olika deltagarna testar nya tekniker samtidigt som de utvecklar ett internationellt nätverk inom miljöteknikfrågor.
Hur?
Projektets olika delar
Vår del av projektet är att undersöka tre olika tekniker för att rena lakvatten från PFAS. Målet för projektet är att vi ska förebygga utsläpp av farliga ämnen i Östersjön.
Delprojekt 1: Pilotanläggning för rening av PFAS med kolfilter
Syftet med det första delprojektet på NSR är att jämföra två nyare tekniker för rening av PFAS. Vi kommer då att använda den mest beprövade tekniken på marknaden: kolfilter.
En av teknikerna är en högteknologisk filtermetod som kallas Apateq. Den andra metoden, Laqua, är inte lika högteknologisk och består av ett filter baserat på torv och aska från en tidigare förbränningsanläggning. Under försöken kommer vi att utvärdera de olika metoderna när det gäller prestanda och kostnader.
Delprojekt 2: Fytoremediering (sanering med hjälp av växter)
Under 2020 fick NSR även ta över ansvaret för ett annat av delprojekten i Reviving Baltic Resilience-projektet. Det handlar om rening av förorenad jord och vatten genom upptag av föroreningen i växter, så kallat fytoremediering.
Med hjälp av Statens geotekniska institut, SGI, har vi gjort en litteraturstudie över vilken forskning som finns om kombinationen PFAS och fytoremediering samt vilka de eventuella effekterna blir då man tillsätter biokol.
Under våren 2021 kommer vi bland annat att göra odlingsförsök där växterna bevattnas med lakvatten. Därefter kommer upptaget av PFAS analyseras på laboratorium. Vi har redan kunnat konstatera att det finns ett betydande upptag av vissa PFAS-ämnen i salix.
Varför?
Lakvatten sprider skadliga PFAS-ämnen till Östersjön
När produkterna som innehöll PFAS så småningom hamnade på soptippar började ämnena med tiden att spridas i lakvatten (vatten som har passerat genom en deponi av till exempel hushållsavfall) och dagvatten. Lakvattnet från deponier leds sedan vidare och hamnar så småningom i exempelvis Östersjön. När lakvattnet från Filbornaanläggningen har renats, leds det i stora ledningar ut till Öresund.
Utmaningar
- Hur kan vi minska vårt klimatavtryck och nå klimatneutralitet 2030?
Drivs av
- Nordvästra Skånes Renhållnings AB