Pratande brunnar

Vad?

Varför går man ut och tittar ner i dagvattenbrunnar? För att man kan? För att man behöver? Genom att digitalt koppla upp utvalda brunnar med sensorer så ska vi se om det är möjligt att mäta fyllnadsgraden i brunnarna. Varför vill vi göra det? För att vi har ca 25 000 brunnar som slamsugs och spolas med ett visst intervall vare sig det behövs eller inte. Osmart kanske en del tycker men risken för stopp i brunnar som i sin tur kan medföra stora vattensamlingar gör att vi utför städning av brunnarna vartannat år. Ett stopp i en brunn ökar inte enbart risken för olyckor för tredje man, stående vatten utgör också ett hinder för framkomlighet. Detta är förhoppningen att vi ska kunna råda bot på och där vi samtidigt endast utför rensning när det finns ett behov. I samband med klimatförändringarna ser vi att kraftiga skyfall ökar och detta kommer att ställa allt högre krav på fungerande brunnar.
Syftet är att med hjälp av data från brunnarna och AI kunna identifiera om det finns ett mönster för hur brunnar som är sammankopplade med varandra beter sig vid nederbörd. Målet är att gå från att rensa brunnar efter ett förutbestämt schema till att istället rensa brunnarna när det behövs.

Hur?

I samverkan med leverantören, Sensative, kommer staden att montera sensorer som genom radarteknik mäter i brunnarna. Sensorerna kopplas upp kommunicerar initialt via LoRa-WAN-nätet men även andra typer av sensorer kommer att testas. Signal från sensorerna kommer att skickas trådlöst till närmsta gatubelysningsstolpe som utrustas med kommunikationsutrustning som är framtagen inom projektet Framtidens Belysning och IoT.
Den första delen av projektet handlar om att hitta ett bra sätt att montera sensorerna i brunnarna. Sensorerna ska kunna monteras på ett enkelt sätt och de ska kunna hanteras av driftentreprenören utan att hanteringen tar mycket tid i anspråk. Sensorerna ska inte heller skadas i hanteringen. I den här delen av projektet kommer staden att samverka med drift- och underhållsentreprenören som ansvarar för underhållet av dagvattenbrunnarna.
De första sensorerna kommer placeras i brunnar på Västra Sandgatan i Helsingborg. Pingday, som är ett kommunalägt bolag som tillhandahåller kommunikationslösningar som exempelvis LoRa-WAN-nätverket samt stadens fiberinfrastruktur, kommer att skapa möjligheten att koppla upp sensorerna till stadens gatubelysningsinfrastruktur.
Den andra delen av projektet omfattar kommunikationen och hanteringen av data som sensorerna skickar. För hanteringen av all data ansvarar digitaliseringsavdelningen genom att möjliggöra för att data kan lagras i Datavalvet, stadens stora datalager. Antalet brunnar som kopplas upp ökar också från ca 10 st till ca 100 stycken. De nytillkomna brunnarna finns i Påarp och Bårslöv som fått ny gatubelysningsinfrastruktur och digital kommunikationsplattform genom Framtidens Belysning och IoT.
I samband med utökningen av antalet uppkopplade brunnar ska samtidigt en AI-modell utvecklas som kan tränas för att kunna börja identifiera när en brunn får ett avvikande beteende. Om brunnens funktion ändras ska systemet kunna meddela ansvarig person inom staden att en brunn behöver underhåll.
Data som strömmar från sensorerna ska implementeras i stadens IoT-system, Yggio, för att provisionera, avkoda samt distribuera sensordata. Data skickas från Yggio till Datavalvet som möjliggör att data kan distribueras till de digitala tjänster som behöver ta del av data från exempelvis brunnarna. Visualisering av den data som skickas in från sensorerna sker i en dashboard som ska underlätta både internt för den som ansvarar för brunnsunderhållet och för entreprenören som utför arbetet i fält. Det här dataflödet skapar därför värde både för invånare och medarbetare. Projektets potential för skalning och effekthemtagning är stor och målsättningen är såklart att fler svenska kommuner ska kunna använda samma lösning som utvecklas inom det här projektet.
Första delen av projektet uppgår till en kostnad av 40.000 kronor och omfattar utveckling av monteringsanordning och de första sensorerna på Västra Sandgatan. Den andra delen av projektet uppgår till 160.000 kronor och omfattar en uppskalning med brunnar i Påarp och Bårslöv samt utveckling av AI-modellen. Sammantaget har projektet beviljats en budget på 200 000 kronor totalt under åren 2024 och 2025.

Varför?

Den primär effekten av projektet är att staden ska kunna säkerställa bättre avrinning från vägarna. Dålig avrinning medför inte bara onödiga risker och obehag för trafikanterna, det är också en bidragande orsak till att gatorna skadas och slits snabbare än normalt. Sprickor i asfalten leder till potthål men även till bärighetsproblem som kräver dyra och omfattande renoveringsåtgärder.
Genom att kombinera data från olika datakällor är tanken att förbättringen av avrinningen ska kunna följas upp genom exempelvis kontroll av antal sprickor och lagning av dessa vid brunnar. Data om detta kommer genom datadelning med 3DAI City.
Ett annat syfte är att samla in underlag och erfarenheter inför framtida upphandlingsprocess av brunnsunderhållet med målet att ta fram avtal som stödjer behovsstyrt underhåll. Detta kommer kunna mätas genom antal tillfällen där testsystemet larmat.
Ett tredje syfte är att projektet skapar möjlig samarbetsplattform med andra kommuner och städer vilket kan ge effekt även i andra kommuner. Detta mäts antalet deltagande parter

Effektmål

• Data blir underlag som möjliggör insikt om status brunnar samt analys för behovsstyrt underhåll av brunnar.

Drivs av

• Stadsbyggnadsförvaltningen