Vad?
När Helsingborg exploaterar åkermark genereras nästan alltid ett massöverskott. En del oorganiska massor återanvändas men matjorden blir allt som oftast över och ska tas omhand, en hantering som är kostnadsdrivande och blir svårare och svårare då mottagningsplatser lyser med sin frånvaro. Kontentan blir att matjorden som tillhör Sveriges (världens?) bästa hamnar på soptippar eller i bullervallar och är sen för evigt förbrukad.
Hur?
Det vi utforskar är att återanvända matjorden som den resurs det har varit för oss här i norden. Skulle vi kunna lasta ut och transportera via båt till något medelhavsområde där marken är näringsfattig och obrukbar? Båttransport av schakt har testats i andra sammanhang (saneringen av BT Kemi mm). Eller finns det andra delar i landet som har behov som vi kan samarbeta med för att ta vara på denna resurs? Det ska vi ta reda på!
Kanske kan staden inför väldens ögon under H22 skickar iväg första båten från någon av H -pirarna alternativt att vi under H22 bjuder deltagarna på något som skördats på den skånska myllan i Portugal.
Några hinder? Ja, en jädrans massa!
Det kommer krävas EU-byråkrati att genomföra detta. Att vi svenskar har för dålig vana att kalla överskottsmassor för ”Avfall” gör inte frågan lättare.
Kan man ens transportera matjord på båt utan att den förstörd av havssaltet? Matjord i upplag förlorar efter tid sin organiska kapacitet – hinner man transportera den innan detta sker?
Det finns mycket som ska utforskas!
Varför?
Mellan 2010-2015 exploaterades 4700 hektar åkermark bara i Skåne. Antar att den siffran inte minskat i bostadsbyggartakten senaste åren. 2014 gjordes Tyrens en massberäkning för Östra Ramlösa-området. Beräkningen visade på ett överskott av matjord på 543 000 m3.
Det blir mycket massor som skulle kunna skapa värde så här istället:
* Näringsfattig obrukbar mark kan helt plötsligt leverera förstklassiga skördar, kanske tom flera per år.
* Världens ökande befolkning kommer kräva mer spannmål, detta bidrar i allra högsta grad.
* Växter som odlas kan binda koldioxid vilken minskar växthuseffekten.
* Marken kan binda mer vätska och bidra till en fördröjning vid skyfall.
* Vi får användning för våra överskottsmassor och de verkligt förorenade massorna får plats på våra deponier.
Effektmål
- Det vi utforskar är att återanvända matjorden som den resurs det har varit för oss här i norden.
Drivs av
- Stadsbyggnadsförvaltningen