Vad?
Att bevattna svåråtkomliga platser som till exempel Österleden kräver stora resurser. Enbart ett bevattningstillfälle har fram tills nu inneburit minst två lastbilar, en tankbil och en person som vistas i mittremsan under lång tid. Trafikavstängningar står i vanliga fall för merparten av kostnaden men med hjälp av jordfuktighetssensorer ger vi inte bara träden bättre förutsättningar att klara sig utan slipper också dyra kostnader och farlig arbetsmiljö.
Hur?
I början på maj 2021 har vi därför gått från att testa ett tiotal sensorer till att skala upp med 200 jordfuktighetssensorer som kommer finnas på särskilt utsatta platser i vår stadsmiljö. Dessutom kommer vi att veta exakt när ett träd ska vattnas med hjälp av att samköra till exempel väderdata och sensordata.
Varför?
Stadens träd genererar ett stort ekonomiskt värde men även ett stort värde ur trivsel, gestaltning och miljöhänseende. Därför är det viktigt att sköta dem på bästa sätt och det finns stora ekonomiska vinster att göra om vi arbetar smart. Ett träd som dör kostar drygt 40 000 kr/st att ersätta. I samband med att ett område exploateras planteras ofta nya träd inom området. Exploatören har därefter garantiskötsel på träden under drygt 2-3 år och när staden tar över skötseln kan data från sensorerna ge oss ett ”kvitto” på att träden skötts på rätt sätt under hela garantitiden. Till exempel hade vi under år 2019 kostnader på cirka 300.000 kronor för bevattning av träd på Österleden. Av dessa kostnader var 240.000 kronor enbart för trafikavstängningar. Med hjälp av jordfuktighetssensorer möjlighet att sköta driften och underhållet av träden på ett bättre sätt vilket kan ge träden bättre förutsättningar för att klara sig. Och träd gillar vi ju!
Effektmål
- Mer välmående träd som enbart vattnas när det behövs och minskade kostnader för nya träd där garantiskötseln inte uppfyllts.
Drivs av
- Stadsbyggnadsförvaltningen