Vad?

Hur för vi dialog med barn om något så komplext och abstrakt som en detaljplan? Och hur kan vi tidigt under detaljplaneprocessen fånga upp barns synpunkter och faktiskt låta deras röster få påverka planförslaget innan det är för sent? Genom att prata med en grupp 13-åringar redan innan samråd för detaljplan för etapp 1 Östra Ramlösa ska projektet leda till en förståelse av vad det är som gör att offentliga platser uppfattas som bra respektive dåliga av unga tonåringar, en grupp som sällan tillfrågas om sina tankar och idéer kring stadsutveckling.

Varför?

Inom Helsingborgs stad förs dialog kring stadsutvecklingsfrågor med barn och unga oftast när det redan finns en bestämd detaljplan på plats, och projektet har kommit till gestaltningsfasen. Då är platsens storlek och funktion redan bestämd och barnen kan endast vara med och påverka innehållet i själva funktionen, ofta handlar det om att få vara med och bestämma vilka lekredskap som ska finnas på en lekplats. Vi ser ett behov av att involvera barn och unga tidigare i processen för att ta reda på vilka platser inom ett detaljplaneområde stadens yngre medborgare nyttjar, och på vilket sätt. Genom att låta stadens barn och unga ta plats och tycka till redan innan detaljplanen är antagen finns det möjlighet för deras åsikter och tankar att påverka detaljplanens utformning.

I Helsingborg har vi inte särskilt mycket erfarenhet av att föra dialog med barn och unga i detta skede. Genom att testa ett antal olika metoder och angreppsätt hoppas vi kunna utvärdera dessa i syfte att sammanställa hur involvering av barn och unga i framtida detaljplaneprocesser kan ske från ett tidigt stadie.

Hur?

Genom tidigt dialogarbete med skolelever i sjunde klass på Gustavslundsskolan vill vi dels fånga upp om det finns platser inom detaljplaneområdet som används och på vilket sätt, samt få ökad kunskap kring vad barn värderar i sin närmiljö. Genom att kartlägga vilka platser som värderas högt respektive lågt hoppas vi kunna dra lärdom av elevernas tankar om olika platser och funktioner, och vad som krävs för att en stadsdel ska bli så barnvänlig som möjligt.

Effektmål

Värdefull input kring de föreslagna offentliga rummen i planområdet samt den föreslagna kopplingen mellan Gustavslund och Östra Ramlösa

Resultat:

Projektet har gett oss en ökad kunskap kring vad barn i den aktuella åldersgruppen vill se i stadens offentliga rum både vad gäller aktiviteter och andra rumsliga kvaliteter, och vilken typ av platser man föredrar att vistas på kontra undviker att vistas på.

Förslagen som utarbetats i grupper har några genomgående teman i sig: lekplats, ute-gym, idrottsplats, liten butik, café, löpslingor samt rid- och cykelstigar, studieplatser i grönska samt plats för helt specifika ute-aktiviteter som ex. minigolfbana samt höghöjds-banor för äventyrliga upplevelser. Andra idéer är bland annat musikstudio, bi-hotell, grillplatser och badhus. Gemensamt för de flesta förslagen är önskan om mycket träd och att de insatser och aktiviteter som föreslås genomförs så att de blir en del av grönskan på platsen. Flertalet lyfte även att det är viktigt för dem att det finns aktiviteter och platser som passar alla olika åldersgrupper, och att dessa integreras med varandra.

 

Effektmål

Ökad kunskap kring vilken/vilka metoder som lämpar sig bäst att använda vid dialoger med barn i tidigt skede

Resultat:

Erfarenheterna från våra träffar med eleverna på Gustavslundsskolan visar på värdet av att kombinera metoder som både innefattar utbildande insatser och kreativ verkstad. Eleverna fick under de första två träffarna en grundförståelse i planeringsprocessen likväl vad ekosystemtjänster är för något och betydelsen av dem i våra liv.  De var en förutsättning för genomförandet av kommande två verkstäder där eleverna fick komma med egna idéer och skapa miljöer som talar till dem samt för att under sista träffen värdera dessa miljöer utifrån deras förståelse för vilka aspekter som är viktiga när vi planerar nya miljöer.
Det finns inte en metod här som är bättre än någon annan, de spelade alla roll för projektets genomförande men engagemanget och intresset för frågorna bland eleverna ökar ju mer de involveras. Riktade frågor till gruppen var viktiga inslag under de utbildande träffarna för att bibehålla engagemanget i gruppen likväl som inslag där de fick möjlighet att med kartmaterial och moduler se med egna ögon hur en miljö förändras utifrån vilka aspekter som värderas högre och därmed får ta plats på kartan.

Vilken metod som lämpar sig bra i dialog med barn beror på kontexten. Ämnen som lyfts, eleverna, gruppdynamiken och kunskapsläget i klassen spelar roll för vilken metod som  används.

I detta arbete fördes en dialog med klassföreståndaren inför varje träff. Hen känner eleverna bäst och fick därför möjlighet att tycka till om upplägget vilket spelar roll för att metoden som väljs blir lyckad.

Vi som möter eleverna behöver vara flexibla i mötet med dem. Vi behöver känna in klassen, lyssna in svaren under samtalets gång och låta olika frågeställningar ta olika mycket plats. Låt eleverna vara med och forma samtalet. Påminn dem om att deras åsikt är viktig. På så vis bibehålls ett engagemang i mötet med eleverna och lärdomarna blir fler mellan elever och oss tjänstpersoner.

 

 

 

Effektmål

Värdefull input kring de föreslagna offentliga rummen i planområdet samt den föreslagna kopplingen mellan Gustavslund och Östra Ramlösa

Resultat

Resultatet finns beskrivet under stycket "Hur?"

Effektmål

Ökad kunskap kring vilken/vilka metoder som lämpar sig bäst att använda vid dialoger med barn i tidigt skede

Resultat

Resultatet finns beskrivet under stycket "Hur?"

Invånarinvolvering

Dialog sker med barn på Gustavslund löpande i projektet 2021

Kontakt

Namn: Anna Karlberg
E-post: Anna.karlberg@helsingborg.se