Vad?
Varje stadsmiljö i Sverige behöver trafikskyltar i någon form. Alla skyltar sitter på en stolpe eller en skyltbåge. Hur ser de ut och hur mycket plats tar de? Vad får de kosta i inköp och hur ser driften ut av den här utrustningen? Ofta står de på sned, påkörda eller upplevs vara i vägen på smala trottoarer. Vi vill titta på en alternativ utformning av en skyltbåge som tar mindre plats, passar bättre in i stadsmiljön och dessutom minskar driftskostnaden. Den ska vara i så kallad understorlek och för att lösa problemet med att de ofta blir påkörda och sedan lutar, vill vi att den flexar tillbaka vid en påkörning.
I upplägget ingår att skyltbågen ska konstrueras och tillverkas samt testas i stadsmiljö.
Hur?
Ett par företag inom branschen är intresserade av att vara med i utvecklingsarbetet för att ta fram och testa i pågående projekt som har behov av nya skyltbågar. Inom förvaltningen drivs utvecklingsarbetet av enheten för gestaltning och projektering och alla enheter som på något sätt arbetar med skyltar kommer finnas med i utveckling och utvärdering som till exempel trafik- och driftkompetens.
Inledningsvis kommer tre projekt eller platser väljas ut för att testa den framtagna produkten.
Varför?
Eftersom det ofta är trångt i centrum och det sker många leveranser är det ett stort problem att skyltbågar blir påkörda och måste bytas eller rätas upp. Det är inte hållbart då det innebär en onödig driftkostnad och materialåtgång. Dessutom bidrar det till att stadsrummet ser ovårdat ut om inte skyltarna rätas upp omgående. Dagens lösningar är dessutom onödigt stora.
Effektmål
- Minskade kostnader för att ersätta eller räta upp påkörda skyltbågar
Avgränsningar
Inledningsvis kommer tre projekt eller platser väljas ut för att testa den framtagna produkten.
Drivs av
- Stadsbyggnadsnämnden