Cirka 30 procent av våra äldre i kommunen lider av, eller riskerar att drabbas av, undernäring. Siffrorna är inte unika, troligen ser det likadant ut i hela landet. Undernäring är en vanlig orsak till fallolyckor och svårläkta sår.

Det finns olika anledningar till att just äldre riskerar att bli undernärda. Ett vanligt problem är till exempel att man minskar portionsstorleken på sina måltider. I längden kan det leda till att man får i sig för lite energi och protein. Ett för lågt intag leder till att såväl muskelmassa som motståndskraft mot sjukdomar och infektioner minskar.

Hur får vi koll på att matintaget inte minskar, hur motiverar vi till att maten hamnar i magen och förebygger undernäring för att öka personens livskvalité och möjligheten till att bo bra hemma längre.

Äldre personer över 75 år är en av de grupper som oftast upplever ofrivillig ensamhet. Var tionde person i den gruppen känner att ensamheten påverkar deras mående negativt.

Att känna sig ensam är en subjektiv och negativ känsla som kan bli följden av att inte ha så många och kontinuerliga sociala relationer som man skulle önska. Ofrivillig ensamhet kan kopplas till såväl fysisk som psykisk ohälsa.

Forskning visar att det finns flera olika riskfaktorer kopplade till att äldre personer känner sig ensamma. Det kan exempelvis handla om att en partner eller vänner dör och sociala nätverk därmed krymper. Funktionsnedsättningar som leder till en minskad möjlighet att vara aktiv kan också vara en orsak eller att man drabbas av en depression.

Viktigt för att kunna förhindra att personer hamnar i ofrivillig ensamhet är därför att så tidigt som möjligt upptäcka signalerna, innan de leder till konsekvenser som olika former av psykisk ohälsa. Ensamhet kan vara omgärdad av stigma och något man därför inte vill berätta om och än mindre söka hjälp. Hur får vi personer att söka hjälp?

En aktiv fritid är positiv både för enskilda individer och för samhället i stort. En aktiv fritid bidrar till en god fysisk, psykisk och kognitiv hälsa och är även viktig ur ett demokrati- och inflytandeperspektiv. Att ha en aktiv fritid är betydelsefullt för människor i alla åldrar, både för att finna en mening med livet och för att uppleva glädje i sin livssituation. Personer som är nöjda med sin fritid och upplever sig ha lagom mycket fritidsaktiviteter har mindre symptom på psykisk ohälsa. (MFD – Aktiv fritid, redovisning av ett regeringsuppdrag)

Personer med funktionsnedsättning uppger i större utsträckning än andra att de avstår från att delta i fritidsaktiviteter. Ofta beror detta på att aktiviteterna inte är anpassade för dem och/eller bemötandet man upplever sig få på grund av sin funktionsnedsättning.

Flertalet personer med funktionsnedsättning vill många liksom resten av samhället leva ett aktivt liv under hela livet och det ställer allt större krav på tjänster kopplade till detta. Det handlar också om ökade möjligheter till individuella val kring till exempel digitala lösningar, boende, mobilitet och fritid.

Hur blir vi bättre på att samla in behov, forma våra tjänster och anpassa dem efter individen. Vilka digitala hjälpmedel kan bidra? Vilka smarta lösningar bidrar till ökad trygghet och ökad livskvalitet?