Vad är AR?

AR står för Augmented Reality och betyder att man kan uppleva 3D-objekt som ser ut att befinna sig i verkligheten genom kameran i en telefon. AR är ingen ny teknik, tankarna uppstod redan 1901 enligt Wikipedia. På senare år har den börjat bli mer och mer vanlig då var persons telefon blivit allt bättre på att hantera 3D-objekt i kamera och placera ut dessa i verkligheten. Ett av de mest kända exemplen på senare år är mobilspelet Pokemon Go. Ett annat bra exempel är hur man på IKEAs hemsida eller i appen IKEA Place kan prova hur en soffa passar i ett rum med hjälp av AR. Det finns ju en massa andra möbelföretag, och att testmöblera i AR blir allt vanligare.

Vad kan vi använda AR till i kommunen?

Tänk dig att du skall arbeta med att renovera ett torg, en lekplats eller bygga en ny fastighet. Med hjälp av AR kan du låta människor se hur ombyggnationen eller nybygget kommer se ut i miljön. Nya gungor, annorlunda rutschkana eller nya buskar vid torget utanför biblioteket? Såklart kan du göra det på det traditionella sättet, att visa en arkitektskiss eller en moodboard. Med hjälp av AR blir det istället möjligt att få en uppfattning om hur den faktiska platsen kommer se ut, och att kunna röra sig runt på platsen själv för att få sin egen synvinkel.

Med Augmented Sandbox blir det också möjligt att låta människor ge sina egna förslag på hur platsen skall se ut. Låt de boende själva föreslå vilken sorts sittmöbel som skall vara på platsen, vilken sorts buske eller vilken sorts gunga. Rotera, flytta runt och testa. Låt många människor spara sina förslag så kan du analysera likheter och skillnader i hur folk vill ha det på platsen. På det här sättet har vi jobbat med dialoger i innovationspiloten Pladdra.

Ett annat användningsområde kan vara rörelsepedagogik i skolan. Låt dina förskolebarn röra sig runt i en AR-yta och hitta alla insekter du har gömt. Eller varför inte träna på multiplikationstabellen ute på skolgården genom att fånga objekt som representerar rätt svar på mattetalet? Forskningen har länge pratat om fördelarna med att lära sig i rörelse, och med AR i en padda eller telefon blir möjligheterna stora.

AR kan också användas i kultursammanhang, varför inte låta besökarna få en extra dimension i en utställning? I exemplet Fotoutställning med Ralph Nykvist gjorde vi ett innehåll till barn, även om målgruppen i första hand var vuxna. I ett annat exempel, 72 på H22, levandegjordes utställningen med hjälp av AR som besökarna kunde se i sina telefoner.

Plattform istället för många separata lösningar

Möjligheterna är många och därför kallar vi den här plattformen för ”Augmented Sandbox” – en möjlighet att testa koncept och bygga vidare på lösningar med en gemensam lösning. På det sättet kan vi jobba smartare, istället för att alla ska skapa sina egna lösningar (det är inget fel i det, men blir lite för dyrt).

Faktum är att vi med plattformen byggt vidare på flera olika pilotarbeten; Pladdra för lekplatsdialoger, Helsingborgsrummet och AR-lösningen för webbgalleriet i Dunkers-utställningen Barnens H22. Behoven från verksamheten har fångats upp i ett flertal andra arbeten där vi på Hbg Works varit en drivande part. Behoven har varit tillräckligt många och utspridda i verksamheterna för att sätta igång en gemensam lösning, och detta är alltså ambitionen med Augmented Sandbox.

Vem kan använda Augmented Sandbox?

Alla i staden som vill testa tekniken AR kan använda Augmented Sandbox för att förstå hur det fungerar och hur tekniken kan användas i tillsammans med invånare. Du kan vara lärare, stadsutvecklare, arkitekt, kulturproducent eller bara nyfiken på hur AR praktiskt kan användas. Vi hjälper dig att komma igång.

Går du i utvecklingstankar och vill sätta dig in i källkoden, eller har du en konsult på tråden som kan hjälpa dig med utveckling? Eller är du själv utvecklare och vill sätta upp en egen variant av den här lösningen? Använd den öppna källkoden, den hittar du här: