Pladdra – en dialogplattform i AR-format
Vad?
Innovationspiloten ”Pladdra – en dialogplattform i AR-format” utforskar två olika digitala varianter av hur vi kan prata med barn om utformningen av deras lekplatser. Det är en pilot där vi dels testar ett verktyg ämnat för kvantitativ data kopplat till verb (”vad är roligast att göra på en lekplats?”)och dels testar ett mer experimentellt verktyg där barnen får möblera och testleka en lekplatsyta med 3D-objekt i en AR-app där dialogen kring hur de tänker genererar mer kvalitativ data och insikter som vi (antagligen) inte får i mer strukturerad form. Vi utforskar båda spåren parallellt och undersöker hur de båda olika typerna av input kan skapa värde i konceptualisering och projektering av nya lekplatser och i upprustningen av gamla. Det vi ganska snabbt landade i när vi började testa är att dessa båda varianter mycket väl kan fungera i samma upplevelse i AR-varianten men den webb-baserade har förstås fördelen av att kunna vara enklare att distribuera.
Varför?
Barns röster behöver bli hörda ännu mer och det behöver ske med högre effektivitet och större tydlighet i vad deras röster får för påverkan på deras egen stad. Vi behöver hitta nya plattformar för att möta stadens barn inför gestaltandet av de miljöer där de rör sig. Vi har löpande dialoger med stadens barn i olika frågor som rör deras utemiljö. Det är resurskrävande både för tjänstemän och barnverksamhet, och det är inte alltid det finns utrymme. Vi vill därför utveckla den digitala barndialogen med fokus på barnens platser.
Vi tror att barn som leker på lekplatser vet precis vad som skulle behövas för att göra lekplatsen ännu roligare, mer spännande, kul och utmanande. Det är barnen som är experter på lek! Vi tror att ett digitalt verktyg kan hjälpa oss prioritera i nya byggen och upprustningar. Vi tror att detta leder till att barnen får ökat inflytande över sin egen miljö.
Effekter som förväntas uppnås med piloten:
1. Ekonomisk effekt: Minskad arbetstid för dialogarbetet, effektivisering avseende antal timmar lagda och avseende hur många barn som kan nås. Uppgifterna i Pladdra att ge sina förslag eller kommentera på lagda byggförslag kommer så småningom kunna distribueras med eller utan inblandning av personal från SBF.
2. Demokratisk effekt: Barn, föräldrar och boende påverkar sitt närområde eller någon annans närområde för den delen. Svåröverskådlig effekt men påverkar hela samhället på sikt – ökad delaktighet skapar trygghet, stolthet, nyfikenhet, rörelse över stadsdelar osv etc.
3. Designeffekt: Barnens input på lekplatsen ger förhoppningsvis en och annan designmässig tankenöt för arkitekterna. Vad kan arkitekter lära sig av hundra designförslag från barn?
4. Datadriven effekt: Med hundratals barns förslag på en och samma lekplats kan vi börja dra databaserade slutsatser. Lägg alla förslag ovanpå varandra, låt en maskin generera slutsatser och rekommendationer och ännu mer spännande saker kan börja hända. Hur rörde sig barnen i den virtuella modellen? Vilka lekredskap var mest populära att sätta in, om vilka redskap pratade alla barn? Över tid- vilka lekredskap är de viktigaste för barnen? Vilket verb var viktigast för barnen att ägna sig åt. Hur skiljer sig barnens input åt mellan olika stadsdelar? Vad kan vi se för likheter och skillnader mellan hur barn från Drottninghög och barn från Råå skapar förslag?
Hur?
Verbvarianten
Barnen får i ett enkelt verktyg som vi distribuerar via en hemsida (funkar för dator, mobil, padda) välja vad som är roligast att göra på en lekplats genom att välja fem pictogram föreställande verb av lekfulla aktiviteter. Barnen gör sina val tillsammans med en pedagog i ett klassrum, och i det pedagogiska samtalet kan barnen utforska vad verb är för något (vi testade med åk 3 som precis börjat prata om verb) och prata mer om lek och vad som är roligt.
Varje barn sparar sina val och i sammanställningen ser vi vilka aktiviteter barnen prioriterar på lekplatsen. Uppskalat i större mängd får vi ett brett underlag med representation från olika stadsdelar och åldrar.
Just nu testar vi en första version av verktyget där vi gjort ett antal pictogram. Först testade vi hur pictogrammen funkade i sig, sedan utforskar vi hur det klickbara verktyget skall se ut och fungera. Årskurs 3 på Maria Parkskolan hjälper oss i de här stegen, sedan avser vi skala upp med fler klasser.
AR-varianten
Vi tog i November 2020 hjälp av konsulter från CGI som hade en prototyp som vi kunde testa konceptet med efter lite anpassning till våra behov. Det blev ett embryo till en AR-app som vi testade med barn i skolan och lärde oss mer.
Under sommaren 2021 kom vi loss med att utveckla konceptet ytterligare utifrån vad vi lärde oss med hjälp av CGI´s lösning. Vi insåg att det här behovet av att kunna visa 3D-objekt i en möblerbar yta och sedan uppleva dem i verklig storlek delas med många andra verksamheter i kommunen och började skapa en plattform att bygga vidare på för AR-dialoger. Allt vi bygger finns på Github och vi vill gärna utveckla detta tillsammans med flera. Kolla här!
Med barnen utforskar vi nu funktionaliteten kopplat till undervisningen i skolan. Att vi väver samman dialogarbetet med uppgifter i skolan känns otroligt intressant och därför fokuserar vi på detta under hösten 2021.
På det här sättet utforskar vi nya, roliga och inspirerande sätt att få barn att bidra till stadsutvecklingen med sina visioner, idéer och åsikter.
Här finns en video om den första delen i processen från hösten / vintern 20/21
Och här finns en video där vi pratar om var vi befinner oss hösten 2021.
Projeketet gjorde under hösten 2020 en Civictech Vinnova-ansökan. Där gick vi vidare till första uttagningen, men föll på målsnöret. Det gjorde däremot inte våra kollegor, som kammade hem medel för att testa en annan dialogvariant som även den bygger på AR-teknik – men den här gången för vuxna. Läs mer om den här!